68. Brecon Country Ale

Lämna ett svar

[singlepic id=277 w=300 h=300 float=right]Lynne och Rogers stuga är en del av en nybyggd radhus­länga. Framsidorna är i traditionell stil som smälter väl in utefter kanalen men alla ägare har fått utforma och inreda sitt eget hem. Lynne och Roger har valt ljusa färger och mycket trä i sitt. Atmosfären är vilsam och vi sitter ute under ett parasoll och dricker te och äter ekologiska nötter och torkad frukt.

”Vad synd att vi inte var hemma när du kom, jag hade gärna fotograferat dig med din cykel.”
”Tro mig, jag är mycket mer till min fördel nu utan min gröna anorak”.
”Du måste vara trött efter din cykeltur, ska du inte ta en tupplur?”
”Det är ingen fara.”
”Jo men jag tycker du ska vila en stund, jag väcker dig om en halvtimme.”
Jag måste se ut som ett vrak tänker jag men ger upp och går lydigt upp till gästrummet. Somnar i samma ögonblick som jag lägger huvudet på kudden. Väcks ett par timmar senare av Lynne (som bestämde sig för att jag behövde rejäl sömn efter min cykling). Vi promenerar in till the George där jag väljer en rejäl köttbit medan vegetarianerna väljer pajer. Pajerna ser ärligt talat roligare ut, även om köttbiten är både vällagad och god är den föga originell. Provar en halva vardera av Sunspot och the Brecon Country Ale, båda från Breconshire Brewery, som kan få behålla dem.

Läs mer →

67. Merthyr Tydfil

Lämna ett svar

[singlepic id=274 w=250 h=350 float=right]Det är bara två dagar kvar innan mina pinaler, inklusive cykel blir upphämtade för vidare transport till Sverige. Ska jag cykla Taff trail så ska det göras nu, efterhängsen för­kylning eller ej. Trodde att det var helt kört, men nu har det dykt upp ett alternativ. Det är inte cykelbussen som börjat gå på vardagar, utan det är Lynne som erbjudit mig över­nattning. Lynne undervisar på University of Glamorgan och vi har hållit sporadisk kontakt sedan jag examinerades. När jag återkom till Cardiff i vintras skickade jag omedelbart ett mejl till henne. Sedan dess har vi pratat om att träffas men det var först i förra veckan som det blev av. Lynne tog båten över från Penarth och jag cykeln ner från Splott och så träffades vi på Coffee Mania i Cardiff Bay. När jag berättade om min besvikelse att det aldrig blev något cyklande utefter Taff trail bjöd hon raskt in mig att hälsa på i deras fritidshus i Brecon. Kanon! Dit är det nio mil och det är inte en ogörlig cykeltur, medan t o r är lite väl långt på en dag (även om det finns vissa dårar som tror att det går att cykla trettio mil runt Vättern på en dag, men de tillhör ett särskilt släkte).

Läs mer →

66. Bacchus

1 svar

[singlepic id=333 w=300 h=300 float=right]Bag O’Nails visar sig vid ett senare tillfälle vara en besvi­kelse. Vad är vitsen med gasljus om man sedan tänder vad jag kallar städbelysning? Ett ilsket ljus som sticker i ögonen. Ljuset hindrar mig inte från att nästan snubbla på det runda fönstret i golvet. Det fyller ingen funktion idag, annat än som snubbeltråd, men förr kunde man titta ner i källaren den vägen. Bag O’Nails satsar på att vara en traditionell pub och har en stor behållare med konserverade ägg på disken. Helen berättar att det korrekta sättet att hantera äggen är att köpa ett, lägga det i en påse Salt & Vinegar chips, skaka runt och sedan äta. Huga!

Läs mer →

65. Spetsad cider

Lämna ett svar

[singlepic id=278 w=300 h=300 float=right]Söndag igen. Cykeltur? Ja och nej. Cykeln och jag ska fak­tiskt ut och åka, men inte norrut utan österut. Och inte i arla morgonstund heller (vilket kanske är tur, dagsformen är inte helt på topp) utan först efter det att TQ har stängt. Helen jobbar idag, har kört bil och kommer och hämtar mig och Scott efter jobbet. Jag kan inte lämna landet utan att ha besökt legendariska Coronation Tap i Clifton Bristol. Säger Helen och jag lyder. Coronation Tap är lätt att hitta, bara att ta sikte på Brunels berömda bro över Avon och direkt när man kommit över på Cliftonsidan ta höger.

Enligt egna utsagor har de sålt cider i åtminstone 200 år och det kan vara hur det vill med det, deras Exhibition-cider är i alla fall (ö)känd. Den säljs enbart i halv-pints och det inte utan anledning. Den bärnstensgula lätt söta vätskan är för­rädisk. Oerhört lättdrucken men icke att leka med.
”Glasen står upphällda på en bricka bakom disken. Tror ni att hela styrkan verkligen kommer av jäst eller har glasen händelsevis spetsats med något som har varit en sväng i ett destillationskärl.” frågar jag gänget men får inget svar.

Läs mer →

64. Kronenbourg blanc

Lämna ett svar

Min adjöturné fortsatte, på tur var TQ vilket i princip bety­der gröningarna. Min allra sista arbetsdag på TQ hade jag kanske snarare tänkt glida runt och prata med folk än stå instängd i vår garderob till kontor och sortera skräp. Men är man nu inte färdig med rensandet får man göra det sista dagen. Trots att jag var ytterst rationell och slängde mer än jag sparade samlades kassarna med saker att bära hem. Vad har jag egentligen tänkt ha för nytta av dessa i Sverige? Efter jobbet samlas det vanliga gänget dagen till ära på Terra Nova istället för FT5K. Eftersom det är jag som ska firas av så är det de andra som handlar drycker till mig. Katie handlar mig en Pimms och John OHP en över­raskning. Den visar sig vara Tia Maria i apelsinjuice, smakar som non stop sa han och det är möjligt, dricka upp den fick han göra själv. Nästa dryck serveras av en australiensare, Kronenbourg blanc, en nästan vit lite fruktig öl bryggt i samma stil som Cervoise-metoden från 1200-talet (vad det nu innebär, eventuellt att den är bryggd utan humle).

Läs mer →