[singlepic id=287 w=300 h=400 float=right]Dagen efter skippade jag träning och Scott fick efter en kvalificerad dag på jobbet (kuvertera 300 inbjudningar till en workshop inför nästa års National Science Week) trans­portera mig vidare till biblioteket. Kikade efter Toby men han pysslar ju om datasystemen så han visar sig kanske inte för besökarna. Jabba de Huts vänsterarm på Cardiff bibli­otek! Tycker fortfarande att det är rätt fräckt. Mitt besök på biblioteket föranleds av att jag nu sparkat igång mitt pub­undersökningsprojekt igen. Det har legat på sparlåga ett tag men nu när min favorithobby har gått i graven behöver jag något annat att fokusera på. Dessutom har jag numera en deadline, ska jag hinna utnämna den bästa puben får jag lägga på ett kol. Det här med att knata gata upp och gata ner i jakt på undersökningsmaterial har spelat ut sin roll. Det är bara Brains, Brains och Brains i tapparna. Brun­murrigt inrökt överallt. Nu är det dags att ta till litteratur­undersökning. Ett steg som kanske skulle ha startat tidigare men bättre sent än inte alls. I Carmarthenshire Coast and Gower Circular Walk hittar jag en historia som involverar ett skelett, en knasig präst, röd ockra och en grotta i Gower. William Buckland hette prästen som var den förste som grävde ut skelettet. Detta var 1823, nio år innan Buckland blev ordförande i BSA (eller BAAS som det kallades då). Buckland var en färgstark personlighet av den typ som Bill Bryson beskriver flera exempel av i sin tjocka korta historia. Buckland hade t ex en hyena vid namn Billy som husdjur för att få tillfälle att studera vilket tandavtryck hyenor gör på olika ben. Detta visar på en berömvärd dedikation till Vetenskapen, tycker jag (skrämmande tyckte en del av hans gäster).

Tyvärr var Buckland lite begränsad när han skulle åldersbestämma skelettet i Gower. Eftersom jorden skapats år 4004 f Kr kunde ju skelettet inte vara särskilt gammalt. Buckland bestämde att det var en prostituerad, eller möj­ligen häxa, från romartiden. Yrkesrollen fick han från den röda färgen. Idag har skelettet bytt både kön och ålder. Dagens forskare menar att mannen begravdes i grottan under stora ärebetygelser tillsammans med röd ockra och ben från både ullig noshörning och mammut för 26 000 år sedan, det vill säja långt före senaste istiden. Men gamla namn sitter i och skelettet kallas fortfarande den röda damen.

[singlepic id=72 w=300 h=300 float=right]Jag är fantastiskt svag för historier som denna och mitt enda problem är att den inte har ett skvatt att göra med varken pubar eller ölsorter. Men den roade i alla fall Cath, Mandy och Katie några dagar senare. Vi hade varit ute och seglat (lite väl mycket vind denna gång) och Mandy bjöd på middag. Medan de andra lagade bangers and mash balanserade jag på en barstol med en kopp Earl Grey. I tekoppen fanns ytterligare en historia. Teet har fått sitt namn efter den andra earlen Grey som var brittisk premiärminister på 1830-talet. Enligt legenden var teet en present från en tack­sam kinesisk mandarin vars son blivit räddad från en säker död av den hjältemodiga engelsmannen. Teet blev så populärt bland besökare att när partiet var slut bad PM sin televerantör Twinings att ta fram något liknande. Enda problemet med historien är att Earl Grey aldrig satte sin fot i Kina och att Earl Grey görs på indiskt eller ceylonesiskt svart te. Men det dricks utan mjölk precis som kinesiskt grönt te så något avlägset släktskap kanske kan skönjas. Detta skiljer Earl Grey från de pyramidformade tepåsarna PG-tips som alltid serveras med mjölk. Generellt signalerar Earl Grey överklass och PG-tips arbetarklass. Den arbetar­klassare som dricker Earl Grey kan förvänta sig gliringar. Jag vet för jag har provat Earl Grey i närheten av Gaz. Fördelen med medelklassen är att man tryggt kan dricka både och allt efter humör. På temat humör, The Importance of Beeing Ernest med suveränerna Colin Firth, Rupert Everett och Judi Dench är en riktig humörhöjare.

[wp_geo_map]